Här sitter jag nu i soffan klockan fyra på morgonen och ber till gudarna (nå ja, lite överdrivet kanske), att Adam äntligen sover lugnt. Lars och jag har kört skift så han tog första delen av natten och nu är det min tur. Jag vet inte riktigt varför han är så orolig, det kan vara tänder eftersom han har mått så bra väldigt länge nu, men det kan också vara 8 månaders-ångesten för han har varit väldigt mamma på sistone, och det kan också vara förkylning.

Lars berättade när han väckte mig att Adam har sovit en timme  stöten i alla fall och det är positivt. Märkligt att säga så men för två nätter sedan så var Oliver ganska snorig och slemmig så han höll mig vaken HELA natten. Jag sov inte en hel timme. Därför kan jag säga att när Adam sover en timme i stöten så är det bra.
Nu ska jag försöka blunda lite för det har varit tyst ett tag där inne.

Natti natti!