Adam kryper runt för fullt här hemma och helt plötsligt måste man plocka undan sånt som Oliver har lärt sig att inte röra. Det är verkligen att börja om på ny kula här hemma, och ändå var det inte länge sedan som Oliver var där. Det går så himla fort!

Adam ställer sig upp mot allting och ramlar hela tiden. Skillnaden med honom och Oliver är att Adam blir rädd när han ramlar, det blev aldrig storebror. Han kunde slå halvt ihjäl sig innan han började gråta. Och så är han fortfarande! Tänk så olika två bröder kan bli.



Adam har börjat med ett nytt ljud som kan liknas vid en hes häst. Jag vet, det låter jättetokigt!

Det börjar ju närma sig jul och det här önskar jag mig i julklapp!

Skinnhandskar
Jamie Olivers nya bok "Middag på 30 minuter"
En ny morgonrock
Pyjamas
träningskort
träningskläder
Presentkort på Ikea

Jag kan nog förlänga den här listan hur mycket som helst, men jag börjar så här. Jag fyller ju faktiskt år i mars också ;)

Jag har sett en helt fantastisk film som ni bara måste se! Den är så vacker, den är rolig och historien är bara helt otrolig. Jag anade att den skulle vara bra, men inte så här bra!
Den här magiska filmen har fångat mitt hjärta.

Skeeter är en ung tjej som återvänder hem från college fast besluten att bli författare, men hon vänder sina vänners liv - och en Mississippi stad - upp och ner när hon bestämmer sig för att intervjua svarta kvinnor som har ägnat sina liv att sköta vita familjers hem och barn . Aibileen (Davis), Skeeters bästa väns hushållerska, är den första som vågar berätta sin historia - till hennes vänners förfäran i det svarta samhället.

Trots Skeeters livslånga vänskap hängande i balans, fortsätter hon och Aibileen sitt samarbete och snart kommer ännu fler kvinnor fram och berättar sina historier och det visar sig att dem har mycket att säga. Längs vägen uppstår osannolika vänskaper och ett nytt systerskap uppstår, och motvilligt dras människorna in i föränderliga tider

Min syster fick med sig ett recept från Ica Maxi som vi prövade idag och det måste ni bara testa för det var så himla gott. Jag pratar nämligen om pepparkaksmuffins med glöggmarinerade russin och topping av kesella och rårörda lingon.
Mums säger jag bara! Prova ni med!

1 dl russin
1 dl glögg
125 g smör
1 ½ dl mjölk
1 ägg
4 dl vetemjöl
2 dl strösocker
2 tsk bakpulver
1 tsk malen ingefära
2 tsk malen kanel
1 tsk malen kryddnejlika
1 dl rårörda lingon
2 dl kesella
florsocker

Marinera russinen i glöggen under natten.
Sätt på ugnen på 200 grader. Smält smöret och låt det svalna.
Vispa ner mjölken och ägget.
Blanda vetemjöl, bakpulver, socker och kryddorna. Ha ner det i smörblandningen. Ha sedan i russinen och glöggen. Häll i smeten i muffinformar, ytterst lite för det ska inte bli jättemuffins.
Grädda i ca 15 min.
Rör ihop kesella och lingonen och toppa på muffisen när det är dags att servera.

Jag har haft en supermysig första advent idag och jag ser bara fram emot dem andra söndagarna också då jag får baka, dricka glögg och umgås med familj och vänner. För det finns ju inget bättre än det, eller hur? Barnen har stortrivts idag när det har varit full fart och hela familjen. Jag älskar att se deras leenden och glädje.
Och extra roligt är det ju när Adam börjar röra sig alltmer nu.



Jag är mitt uppe i  läggningen så jag får önska er en trevlig kväll!

God morgon 1:a advent säger vi här i soffan.
Ha en underbar dag med glögg och pepparkakor!

Självklart ska Adam vara vaken och orolig nu bara för att Lars är borta.
Det är så typiskt för så här blir det varje gång jag har barnen själv. Visst, han är ganska hostig så han har säkert svårt att sova på grund av det men han har ju varit sjuk hela veckan men sovit bra ändå!

Min syster sover kvar här och ligger på Lars plats med Oliver i fotändan. Han kom över tidigt eftersom han fick feber på kvällskvisten. Som sagt, typiskt!

Beyla och husse för ett par kvällar sen.

God morgon! Eller det är väl inte så mycket morgon längre. Jag och Adam har hunnit med att både lämna Oliver på dagis, tagit en promenad med hunden, bäddat vår säng och hängt upp tvätt, börjat frosta av frysen och lekt lite i barnrummen.

Idag ska Lars åka iväg till Karlstad för att se på hockey med jobbet så jag får inte se honom förrän i morgon. På eftermiddagen kommer syster hit och ska sova kvar för att hjälpa till lite med barnen. Det känns skönt för jag tycker det är dötråkigt att sitta ensam på kvällarna.

Ha en bra dag!
Snart fredag :)

Jag och Adam har en riktig innemysardag i det här höstrusket.
När tusan ska vintern komma egentligen? Så här vill vi inte ha det!

Adam har varit gnällig hela morgonen och somnade utmattad i babysittern framför teven. Han är fortfarande inte kry, och det värsta är att jag måste väcka honom och släpa honom fram och tillbaka till dagis.
Inte lätt att vara minst i familjen...

Jag sitter och tittar på Efter tio på fyran och jag måste bara poängtera en sak som dem pratar om.
Ämnet är barn och barnpsykologen Louise Hallin tyker jag har väldigt bra åsikter. Hon satt förut i Nyhetsmorgon på tisdagar och nästan alltid höll jag med henne.

Idag sa hon att hon saknade något som fanns förr i tiden, nämligen äktenskapsrådgivning. När man skulle skilja sig förr fick paren gå igenom detta och tänk om det fanns idag. Jag tror det skulle hjälpa otroligt mycket. Folk skiljer sig alldeles för lätt idag. Särskilt bland småbarnsföräldrar.

Jag och Lars har pratat om det många gånger eftersom vi har haft det så tufft med mycket skrik och lite sömn. Det skulle vara så lätt att bara ge upp. Vi har aldrig tid för varandra, och när vi är som mest trötta så går vi bara och retar oss på varandra. Men vi har båda lovat varandra, att aldrig ge upp mitt i stormen.
Och det är just det jag tror att föräldrar gör idag, dem ger upp.
Jag tror att äktenskapsrådgivning skulle göra stor skillnad.

Vad tror du?

God morgon!
Nu är Oliver avlämnad på dagis och Beyla har fått sin promenad. Adam ligger just nu ute i vagnen och sover så jag tänkte jag skulle passa på att skriva en rad här.
Planerna idag var att städa men just nu känns det inte ett dugg kul att slå igång dammsugaren, vi får väl se om jag hinner ändra mig. Det skulle behöva städas på båda planen egentligen och lättast är att hålla på när Oliver inte är hemma. Men nä... jag lägger mig på soffan istället.

Usch, jag kände mig plötsligt väldigt trött!
Vi hörs igen!

Igår var vi till Stockholm och hämtade lite möbler hos pappa som vi skulle få. Så det blev stor förändring här hemma i både Adams rum, i Olivers och sen lite i vardagsrummet.
Så här ser Adams rum ut nu.

Här sitter jag nu i soffan klockan fyra på morgonen och ber till gudarna (nå ja, lite överdrivet kanske), att Adam äntligen sover lugnt. Lars och jag har kört skift så han tog första delen av natten och nu är det min tur. Jag vet inte riktigt varför han är så orolig, det kan vara tänder eftersom han har mått så bra väldigt länge nu, men det kan också vara 8 månaders-ångesten för han har varit väldigt mamma på sistone, och det kan också vara förkylning.

Lars berättade när han väckte mig att Adam har sovit en timme  stöten i alla fall och det är positivt. Märkligt att säga så men för två nätter sedan så var Oliver ganska snorig och slemmig så han höll mig vaken HELA natten. Jag sov inte en hel timme. Därför kan jag säga att när Adam sover en timme i stöten så är det bra.
Nu ska jag försöka blunda lite för det har varit tyst ett tag där inne.

Natti natti!

Jag kan inte låta bli att förundras över Oliver, och inte för att han är mer speciell än någon annan, eller att han är mer duktig eller mer intelligent. Jag förundras varje dag över att han är min son som jag krystat fram på BB för nästan två år sedan. Från  ett litet knyte har han vuxit till en stor pojke som kan springa, skratta och busa. Han är full av energi och är allt som oftast på ett strålande humör. Han är envis och tålig.
Jag är så stolt som bara en mamma kan bli.
Jag älskar honom gränslöst!